I helgen skrev SvD om Makthavare på en retorisk resa: En redovisning av en grundlig textanalys där över 80 miljoner ord från perioden 1996-2012 analyserats. Det är en intressant läsning. Inte minst Göran Erikssons analys av politikerspråket där han konstaterar att ”med manipulation ska valet vinnas”. Jag förstår men jag håller inte med. Det handlar inte om manipulation utan om att lägga upp det så att folk låter sig påverkas.
Att ord är betydelsefulla och att ord är makt råder det ingen tvekan om. Ord kan vara välkomnande, inbjudande och frånstötande. Beroende på. Jag har tidigare skrivit om hur demokratiskt är maktens språk där jag bland annat skrev följande passage:
För att kunna utöva makt behöver du resurser att utöva den med. Retorisk förmåga är en. Wikipedia listar den till och med på första plats. Ett sätt att utöva retorisk makt är att kontrollera den information andra får. En annan är att med ord förskjuta konsensus. En tredje att förflytta landningsområdet för en förhandling till att ligga betydligt närmare det egna utgångsläget. Det finns fler.
Inom semiotiken talar vi om beteckningar. Dessa kan vara laddade eller neutrala, positiva eller negativa. Och de väljs med omsorg. Precis som nu sker inom politiken. Därför att i dagens mediesamhälle hinner inte makthavarna argumentera på sedvanligt sätt. Minst hälften kommer att bli bortklippt. Då är det bättre att argumentera med beteckningar, kraftfulla ord som sticker till och sticker ut. De får vara kvar. De sätter rubriker.
Frågan är då om denna förändring av språkbruket gynnar väljarna?
Alliansen började tala om utanförskap. Och även om oppositionen nu använder uttrycket klingar det fortfarande blått i folks medvetande. Socialdemokraternas presschef Odd Guteland har enligt Göran Greider talat på möten och uppmanat partiaktiva socialdemokrater att inte använda ordet klass m.fl. Ord med kraftig laddning kan både hjälpa och stjälpa, inkludera och alienera. Vem är det du vill tala med?
Och är det gynnsamt att ta över ord, beteckningar, från din motståndare för att debattera frågan? Jag tänker på kampen för ”gay” som jag anser vanns medan kampen för andra ord ter sig som oöverkomliga hinder. Du har som oftast allmängiltigt två alternativ: 1) Använd motståndarens beteckningar och gör det bättre, 2) Skapa ett eget ord, en egen beteckning och nyttja den stenhårt vid alla möjliga tillfällen för att fylla det begreppet med eget innehåll.
Schlingmann var först ute med sin kommunikationsplan för Moderaterna där han hade sin numera berömda ordlista. En lista för de ord som inte längre skulle nyttjas och motsvarande lista med fördelaktiga ord och fraser. Han må ha blivit hånad, men få av våra politiska kommunikationsstrateger flinar särskilt hårt idag. Schlingmanns lista blev nämligen ett vinnande koncept. Varför?
För att människor vill att du som vill påverka dem ska förstå dem, se dem, känna deras vardag. Utgå ifrån människan som står framför dig och du inger förtroende. För att sedan förflytta denna människas politiska ställningstagande närmare ditt eget behöver du fortsätta tala hennes språk – om ditt innehåll.
Politisk retorik.
Och det är därför jag inte håller med min ovan nämnda namne. Jag tror nämligen inte att de flesta politiskt intresserade personer som kampanjar för sitt valda parti är ute efter något annat än att försöka få dig att se världen såsom de ser den, och därigenom även hålla med om att de lösningar de presenterar för dig är de enda rätta för att komma framåt.
De flesta partiaktiva är inte ondsinta, manipulativa retoriker som tänker sig förvandla Sverige till en diktatur med sig själv som überkonungar. De flesta är helt enkelt övertygade om att just deras linje kommer att utveckla vårt samhälle bäst efter deras grundläggande värderingar. Ingen ondska, ingen illvilja, bara en vilja att göra det ”rätta”.
Retorisk analys.
Men för att upprätthålla den demokrati vi i vårt land tar för given behöver vi bli bättre på att analysera vad det är politikerna egentligen vill. Vi behöver se vad som sker mellan orden och vi behöver bli bättre på att ifrågasätta den politiska makten och inte bara falla för stiliga formuleringar.
Den dag retorik blir ett eget ämne i grundskolan kommer jag att vara en mycket lycklig människa. För det är den dag vi på riktigt anser att vi ska ha allmän demokrati i Sverige. För ord är fortfarande makt. Och styr fortfarande vilket budskap som tas emot. Men det är en annan fråga, ett annat blogginlägg, en annan debatt.
Analyserar Camilla
Om du vill läsa mer om hur du manipulerar språket kan du antingen läsa mitt inlägg Svårläst – 7 recept på krångel eller mina tankar kring boken Manipulera med språket.