Partiledartal Almedalen 2016 Jan Björklund, Liberalerna.

Liberalerna har trots nytt namn inte någon ny politik. Innehållet fokuserade på Europa, frihet och samarbete. Europeiskt samarbete. Inhemskt dito är däremot uttryckligen dåligt. I alla fall när andra gör det.

Vi fick historielektioner, liberala analyser av Brexit och konsekvensanalyser av diverse utmaningar som alla ledde till slutsatsen att samarbetet med EU bör öka, inte minska. Med tanke på talets abstraktionsnivå, den gemene svenskens ljumma intresse för EU:s finanspakt och bankunion samt Liberalernas stöd i den senaste opinionsundersökningen känns valet av talstrategi märkligt. Om han inte menade att sikta in sig på den smala målgruppen ”redan övertygade” förstås. Syftet med det här talet är tydligt; om du känner att Sverige behöver Europa finns det bara ett parti för dig.

Överlag har Björklund problem med att leverera sina budskap på ett effektivt sätt. Anledningen till det är att han bryter kommunikationsvetenskapens bevis på att människor vill sluta cirkeln själva. Jag kallar fenomenet ”stanna innan” vilket är mer ett samlingsbegrepp för zeigarnikeffekt, detracio m.fl. I följande stycke hittar du ett exempel.

”I det säkerhetsråd i Förenta Nationerna där Sverige nyss har blivit medlem betraktas det som ett stort problem att fem utpekade stater var och en för sig har veto mot viktiga beslut. Det anses leda till handlingsförlamning. Men vad tror ni händer om 28 EU-medlemmar ska ha mer veto mot enskilda beslut? Svaret är än större handlingsförlamning.”

Vad tror du skulle hända om sista meningen i stycket ovan inte hade funnits med?
Kom du fram till att Björklunds syfte med det här talet var att europavänner ska lägga sin röst på Liberalerna?
Exakt just så.

Argumentation.

Jan Björklund kan sin klassiska retorik. Och han visar det gång på gång. Notera exempelvis hur han underbygger sin argumentation i följande sekvens: ”Massarbetslöshet och vanmakt är grogrunden för extremism. Det är lärdomen från 30-talet och det är lärdomen i dag. Trygga människor blir inte extremister.” Först planteras en värdering som fakta. Sedan underbyggs den genom meningsbyggnaden för en analys. Och slutsatsen är ytterligare en värdering. Som uppfattas som fakta.

Något annat Liberalledaren är bra på är att bygga argumentationskedjor. Det viktiga i en sådan är att alla stegen är sanna och sannolika. I följande sekvens bygger han återigen in en värdering i slutsaten. Noterar du den?

”Kom ihåg att i finanskrisen i början av 1930-talet så gick Europa överstyr. Finanskris ledde till konkurser ledde till massarbetslöshet ledde i flera länder till att människorna röstade fram auktoritära ledare med populistiska budskap.”

Beteckningar (i det här fallet laddade ord som auktoritära och populistiska) styr dig som läser eller lyssnar. Ofta undermedvetet. Det är därför de är så effektiva.

Siffror kan också vara effektiva. Särskilt när de används som bevis för att underbygga ett påstående. ”Antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna har ökat med 70 procent sedan 2011, vilket visar att vi är på rätt väg.”
Kom bara ihåg att 70% kan låta mycket samtidigt som det kan handla om ett ensiffrigt antal.

Ferdinand de Saussure var en schweizisk lingvist som är en av dem som grundlade semiotiken. Han sägs ha sagt ”vad något skulle kunna vara men ändå inte är”. Det är i sig ett verkningsfullt sätt att argumentera på. Och Björklund nyttjar det förtjänstfullt exempelvis i följande stycke: ”Detta ledde i sin tur till den största europeiska katastrofen någonsin. Den liberala demokratin gick under i stora delar av Europa. Berodde det på att människor var emot demokratin? Nej, det berodde på att människor var kritiska mot att de styrande inte levererade resultat.”

Påverkan är en konst. Ju mer du tränar desto bättre blir du.

I vilken ordning?

Liksom i fjol väljer Björklund att börja tala innan talet börjar: ”För en vecka sedan hade jag ett färdigt tal inför ikväll. Talet handlade om skolan, om integration, om försvaret och om jämställdhet i förorterna. Men jag har lagt undan det. För de senaste dagarna har det för mig känts ännu viktigare att reflektera över något ännu större.”

Björklund inleder med en nivåförskjutning (alter) för att ta problemformuleringsinitiativet som förste talare i Almedalen när han indirekt säger att utrikespolitik är viktigare än inrikespolitik i det här läget.

Innehållsmässigt börjar vi sedan i något annat lands kris, något annat lands beslut. På detta följer en lång förklaring om varför det andra landet har valt fel. Krisande område efter krisande område vars problem löses betydligt bättre på EU-nivå lyfts upp, fram och förklaras utifrån ett liberalt perspektiv. Björklund försöker hålla en tråd, kanske stavas den frihet, men den håller inte.

För liksom vid tidigare tillfällen har Liberalernas ledare svårt att hålla uppe energin när den abstrakta nivån tappar kontakten med vardagen och därigenom exkluderar trots att syftet var inklusion.

Stiliga formuleringar.

Uppräkningens makt är stor. Första exemplet nyttjar en och samma beteckning som först betecknar ekonomisk-politiska områden och sedan används som ekonomisk-politisk term.

”Arbetsmarknaden. Bostadsmarknaden. Energimarknaden. Jordbruksmarknaden. De behöver alla mer av marknad och mer av liberalism. Både i Sverige och Europa.”

Andra uppräkningen sammanfattar och nöter in budskapet i slutet på talet genom anaforisk uppräkning (meningarna börjar på samma sätt) vilket ger en expansiv kraft:

”För mig finns inget annat. Det europeiska samarbetet är avgörande för våra barns framtid. EU behövs;
EU behövs för klimatet!
EU behövs för jobben och konkurrenskraften!
EU behövs för migrationen och flyktingarna!
EU behövs för att bekämpa brottslighet och terrorism!
EU behövs för att stå upp emot Putin!
EU behövs framförallt för att säkra freden och friheten för våra barn, på en kontinent där bristande samarbete historiskt har skapat katastrofer i varje generation.

En annan slags uppräkning är när man faktiskt räknar siffror för att få fram sin poäng. Helt enkelt en regelrätt jämförelse. Som Björklund gör när han talar om ett europeiskt FBI:

”Den Europeiska unionen har idag ett gemensamt polissamarbete i det som kallas Europol. Men det räcker inte att 900 personer är anställda för att sköta polissamarbete i en union med över en halv miljard människor. Det kan jämföras med amerikanska FBI som har 35 000 anställda för en befolkning på drygt 320 miljoner.”

Att tala i bilder är ett av de mest verkningsfulla sätten att påverka. För bilder har förmåga att väcka känslor, känslor som är grunden för det protein som är ditt minne. Det här är inledningen av terrorist-avsnittet: ”Hon gråter. Tårarna tar aldrig slut. Rädslan hon känner kan vi aldrig föreställa oss. Hon är en liten flicka, endast några år, hon sitter hopkrupen i röken i bråtet på flygplatsen. Hon skriker och torkar sitt blod. Vid hennes sida ligger en livlös kropp. Det tros vara flickans mamma.” Det är inte bara i orden som bilden byggs – det är även i tonläget och hastigheten. Björklund levererar alltid på denna front.

Och så finns där mindre stiliga formuleringar.

”Gustav Fridolin. Före valet gick han om mig i förtroende hos Sveriges lärare. Han lovade att fixa skolan. På 100 dagar skulle det gå. Men det höga förtroendet har snabbt bytts ut till stor besvikelse. Fridolin påminner faktiskt om veckans huvudperson; att lova allt före valet, vinna valet och sen gå under jorden. Sveriges svar på Boris Johnson.” Det må hända locka till skratt men stiligt är det inte.

Och rent retoriskt är följande mening problematisk: ”Den liberala samhällsmodellen och det europeiska samarbetet ska utvecklas – inte avvecklas.” För det första är det en utmaning att använda negationer – minnet har nämligen svårare att minnas dem. Det undermedvetna verkar ha en tendens att sudda negationen och kvar blir således budskapets motsats och därigenom arbetar negationer sällan till din fördel. För det andra kommer du bättre ihåg det som talaren säger sist.

Semiotik.

Som jag skrev tidigare kan tecken, beteckningar, vara laddade ord. Ofta sticker de både ut och till på samma gång. ”Europa måste göra sig mindre beroende av rysk gas. Ur detta perspektiv ter sig den kärnkraftsångest som vissa drabbats av som mycket världsfrånvänd.” Denna sekvens är fylld av dem: måste (att göra något man inte vill), kärnkraftsångest, drabbats och världsfrånvänd. Snacka om att form bär budskapet.

Avslutningsvis.

Jag läser min analys av Björklunds Almedalstal 2015 och häpnar. Det är samma innehåll, samma slags strategi och i mångt och mycket samma slags formuleringar.

Jag sa då att det ideologiska tal han höll då lovordades lyriskt av de redan övertygade. Det var samma reaktioner jag mött idag. Det hjälpte inte riktigt opinionssiffrorna då och det kommer med stor sannolikhet inte att hjälpa opinionssiffrorna särskilt mycket nu heller. Mer av samma brukar inte göra det.

Talen analyseras också i Retorikiska podden. Gästanalytiker idag är Stina Morian. Jan Björklunds tal i årets Almedal kan du läsa i sin helhet på Liberalerna.se Och här kan du läsa min analys av Björklunds tal i Almedalen 2015.

Analyserar Camilla Eriksson, Retorikiska

Var den här analysen intressant? Följ Retorikiska i sociala medier så minskar du risken att missa något.

Retorikiska på facebook  Retorikiska på twitter  Retorikiska på LinkedIn

Jag vill låta smartare!
Strålande, bara att signa upp >

Leave a Reply

Your email address will not be published.