Det misslyckade (utrops)tecknet!

Posted by | februari 19, 2013 | #Blogg100, Språk | 2 Comments

Utropstecken”Utropstecken sätts ut efter meningar som är avsedda som utrop, uppmaningar, önskningar, tilltal, hälsningar och liknande. En mening kan vara avsedd som utrop eller dylikt men utformad som ett påstående eller en fråga. Även då sätts utropstecknet ut. Valet kan ibland stå mellan utropstecknen och punkt. Med utropstecken kan man göra en framställning lite mer dramatisk och temperamentsfull.” (Svenska skrivregler, Språkrådet, Liber.)

Tänk tanken att vi skulle följa ovanstående slaviskt. Då skulle det kunna se ut så här:

Klipparen bör inte användas i terräng som lutar mer än 15°! Problem med motorns smörjning kan då uppstå! Innan klippningen påbörjas bör grenar, kvistar, stenar etc, avlägsnas från gräsmattan! Om gräsmattan växer snabbt klipp 2 gånger i veckan! Klipp aldrig mer än 1/3 av gräsets längd! Detta gäller särskilt under torrperioder! Klipp först med stor klipphöjd! Kontrollera resultatet och sänk til önskad höjd! Om gräset är extra långt, kör sakta och klipp ev. två gånger! (Ur bruksanvisningen för gräsklipparen Husqvarna J55S.)

Eller så här:

Lagom varm degvätska (mjölk) – ljummet. För varmt vatten tar död på jästen och då blir det dåligt med jäsandet! Var noga med mängderna! Mät eller väg så exakt du kan! Hellre för lite än för mycket mjöl! Det är lätt att ta för mycket mjöl och då jäser degen dåligt och bullarn blir kompakta! Använd gärna maskin för att knåda degen! En bra deg kräver rejäl knådning och det blir oftast bättre i maskin! Snåla inte med tiden utan knåda så länge som receptet rekommenderar! Låt bullarna jäsa i jämn temperatur och ha inte för bråttom! (Tips när du bakar bullar.)

Det är lite tröttsamt. Och därför använder vi punkt. Vad är det du vill säga? Ibland ser jag flera utropstecken i följd. Hur tänkte personen då? Jag vill att folk verkligen ska förstå vad jag menar så jag förstärker meningen med ett ytterligare utropstecken!!

Rent grammatiskt: godkänt. Rent retoriskt: underkänt. Jo, Språkrådet godkänner detta. Under punkt 12.4.1 ”Flera utropstecken eller frågetecken i rad” skriver Språkrådet: ”Flera frågetecken eller utropstecken i rad, eller en kombination av dem, kan nyttjas för att förstärka innebörden av tecknen.” Bara för att du kan betyder inte att du ska.

Jag har varit inne på förstärkningarnas urlakande effekt tidigare. Utropstecken utgör inget undantag från reglen. Bodil Malmsten formulerar min känsla med oroväckande exakthet när hon skrev ”Utropstecknet är ett tecken på att meningen är misslyckad; att utropstecknet behövs betyder att meningen inte är tillräckligt uttrycksfull i sig själv.”

Det finns dock ett tillfälle (!) vid vilket jag tycker att utropstecknet hör hemma: efter ett enskilt ord inuti en sats för att markera att något är anmärkningsvärt. I denna funktion är utropstecknet inte bara helt rätt utan även aningen underutnyttjat.

Hävdar Camilla

2 Comments

  • Visst handlar det om språkstil? Och om att du vill något speciellt! Men inte alltid lyckas med det!
    Skämt å sido. Jag brukar säga till folk att rätt enligt skrivreglerna är en sorts stilren metod och därför både språkligt och stilistiskt godkänt, men ofta inte speciellt funktionellt. Rådet jag ger är oftast: fråga dig om vad du vill ha sagt. Och fungerar det?

  • […] ett tidigare blogginlägg skrev jag om det misslyckade utropstecknet där jag bl.a. tog upp Bodil Malmstens syn på tecknet: ”Utropstecknet är ett tecken på att […]

Leave a Reply

Your email address will not be published.