Det här med att skrika.

Posted by | januari 22, 2014 | Språk | 3 Comments

Låter mina steg automagiskt förflytta mig från punkt A till punkt B medan min hjärna är upptagen med annat. Går uppför i rulltrappan. Låter blicken vandra. Fastnar. Går tillbaka och tar bilden ovan. Vad formen stör mig.

Kastar ut bilden via Instagram och facebook. Får andras reaktioner. Fortsätter störas.

Känner du dig tryggare när någon skriker åt dig att känna dig trygg? Vi testar. KÄNN DIG TRYGG MED MIG! Inte? Nej.

Vad är det med svenskar och utropstecken? Det finns nästan inget tillfälle då utropstecken är det tecken som bäst förmedlar budskapet.

Skarpa Emma Nilsson på Sveriges främsta varumärkesbyrå Pyramid kläcker tajtaste definitionen:  ”Efter utrop. Och ingen annanstans. Punkt.” Jag håller med.

I ett tidigare blogginlägg skrev jag om det misslyckade utropstecknet där jag bl.a. tog upp Bodil Malmstens syn på tecknet: ”Utropstecknet är ett tecken på att meningen är misslyckad; att utropstecknet behövs betyder att meningen inte är tillräckligt uttrycksfull i sig själv.” Jag håller fortfarande med.

Alltså.

Närhelst du känner att ett utropstecken kittlar och vill vara med – gör så här:

1. Tag ett djupt andetag.
2. Läs meningen igen.
3. Ändra så att du använder betydelsebärande ord som i sig förmedlar budskapet.
4. Sätt punkt.

Utropar Camilla

Om du gillade det här inlägget – gör som över 500 andra och skriv upp dig på mitt nyhetsbrev ”Retorikiskas funderingar” som du finner i högerspalten (dator) eller längre ned (mobil).

Gilla Retorikiska på Facebook!Följ Retorikiska på twitter!

3 Comments

  • […] Som kommunikationshantverkare tjänar vi på Pyramid vårt dagliga bröd på oförställda, kärnfulla budskap utan tillsatser. Glädjande nog delar begåvade kollegor i branschen likt Camilla Eriksson vår syn på varför vi går till jobbet varje dag: Hitta kärnan. Formulera den formidabelt. Låt den verka. […]

  • På samma tema fick jag precis lite ”feedback” på de utropstecken jag envisas med att sätta i början av mina jobbmejl, likt:

    Hej Maria!

    Personen i fråga sade att han tappade helt respekten för avsändaren när mejl till honom inleddes på detta sätt.

    En vana att sätta punkt för?

    • Camilla Eriksson skriver:

      Tänker att om någon tappar respekten för en avsändare som använder sig av vedertagna hälsningsfraser ligger problemet snarare hos hen än hos dig. Själv använder jag komma. För jag arbetar aktivt med att begränsa min allmänna användning av utropstecken. Punkt? Låter lite avfärdande i mitt tycke. Låt oss känna på det:

      Hej Therese.

      Nej, punkt är inte min grej. Hörde hur tonfallet gick ned när jag läste fram mot punkten. Intressant fråga som jag tar med mig. Hur kan man inleda ett mejl på nya sätt? Kanske får en egen bloggpost.
      Tackar Camilla

Leave a Reply

Your email address will not be published.