Som talare har Centerpartiledaren Annie Lööf utvecklas exponentiellt sedan hon tillträdde. Jag minns fortfarande hennes första almedalstal: staccato-rösten som helt saknade genuinitet. Jag skämdes så mycket å hennes vägnar att jag var tvungen att lämna parken. Det behöver jag inte längre. I alla fall inte för röstens skull. Den stormar fram och kör över allt i hennes väg.
Däremot är jag skeptisk till Centerpartiets målgruppsanalys som verkar ligga till grund för valet av innehåll för detta partiledartal. Ett innehåll som manar till fiske i mörka vatten. Få se nu: blåljuspersonal blir antastade med stenar, kvinnor med slöa knivar och nyanlända i passiverande bidrag. You do the math som vi inte säger på svenska.
Rent generellt var detta inte ett tal där Lööf drev politik. Det var snarare ett tal som syftade till att bygga moral och etik.
Argumentation.
”Världen har fått feber. Fruktansvärda terrordåd fortsätter skörda människoliv. Orlando. Paris. Bryssel. Mellanöstern. Istanbul.” Känner du igen?
”… Och därför är bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyń, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen 1972.” Palmes jultal, 1972. Originalet är bättre än kopian. Men det gör inget, för vi som kan referensen låter ändå en del av kraften från Olof Palmes ord rinna över till Lööf.
Det du lägger mest tid på uppfattar din publik som viktigast. I afton var det ingen tvekan om var tiden las: könsstympningen och hur detta är oacceptabelt i vårt land. Vilka röster tror du att Lööf syftar till att vinna över genom denna fokusering?
I övrigt argumenterades det inte särskilt mycket för något särskilt. Det fanns helt enkelt inte särskilt många förslag som behövde argumentation.
I vilken ordning?
Lööf började i den sjuka världen där nationalister och vänsterpopulister framgångsrikt erbjuder enkla lösningar på svåra problem. Tiden är svår och därför ska Sverige ta på sig ledartröjan i EU. I Sverige ska ledartröjan bäras av Centerpartiet i en Alliansregering. Den sjuka världen visar även upp klimatförändringar som gör att vissa delar kommer att förloras, andra slukas och utraderas.
Utifrån går snabbt in. Och på insidan behöver vi känna oss trygga, vara del i en gemenskap och ha ett jobb. Dessutom behöver vi vara skyddade från att utsättas för brott. Detta gäller även blåljuspersonalen. Rättsstaten ska finnas i hela landet.
Det ska vara enklare att komma i arbete och alla jobb behövs. Alla ska vara trygga och Centerpartiet har mod att göra det som krävs.
Stiliga formuleringar.
Världen har fått feber.”Vi lever i en svår tid. En tid som kräver tydliga värderingar. Som kräver ansvarstagande. Som kräver handlingskraft.” Här växlar det drivande ordet över från inledningens tid till som kräver. Det får dig som noterar mönstret att känna dig smart, och så överför du den smartheten till personer som säger orden.
”De målar världen i svarta färger.” Den här meningen blir nästan ett metaexempel då den i sig är ett exempel på målande bilder.
”Vi spelar ett spel med planeten som insats.” hamnade nästan på klichébingoplats. Det allegoriska tilltaget känns gjort. Ändå gillar jag det. Jag hade bara önskat att Lööf + talskrivare hade valt ett område som de tog flertalet bilder ur, inte som nu blanda mellan växtlighet, färger, ekonomi, snöleksaker, kroppsdelar etc.
”Erbjuder enkla lösningar på svåra problem.” Nyttjandet av motsatser har alltid en förmåga att skapa turbulens i kommunikationen.
Roligast idag är jämförelsen ”Att Stefan Löfven skulle ge upp sitt korståg mot företagen – det verkar lika troligt som att Jonas Sjöstedt skulle söka jobb på en friskola.”
Och stiligast är refraction i följande stycke (När du nyttjar en refractio låter du olika betydelser av samma ord användas på ett kreativt sätt.): ”Jag tänker på de fysiska spåren. De känslomässiga spåren. På smärtan. Blödningarna. Lidandet. Och det skär i hjärtat.” Tanken skär i hjärtat precis som knivarna som könsstympar.
Det finns några stilfigurer som dessvärre missbrukas. Jag tror att anledningen till det är att de är så enkla. Var för sig kan de vara effektiva, men i ett längre tal hör man dem alltför många gånger och tröttnar. Trikolon (tretal) är en av dem. Anafor (på varandra följande meningar börjar på samma sätt) en annan. I kombination blir de närmast olidliga.
”När tryggheten brister. När samhället brister. När rättsstaten är under attack.”
”Låt mig först ta er med till en plats långt från Almedalen. Till ett möte med den lokala polisen. Till en berättelse som berörde mig på djupet.”
”Men för den som råkat ut för en hjärtattack. För den vars hus brinner. För den som snabbt behöver hjälp.”
”Då är det hög tid att det blir ordning och reda igen. Då behöver vänsterregeringen bli en parentes. Då behöver Sverige återigen ledas av en stark Alliansregering.”
En annan enkel och ofta nyttjad stilfigur är assonans. Assonans handlar om att upprepa samma ljudbild i syfte att behaga eller underlätta för den del av minnet som registrerar. ”Detta handlar inte om religion. Detta handlar om en fruktansvärd tradition.” (Bara för skojs skull – känn på meningarna igen: ”Detta handlar inte om religion. Detta handlar om tradition.” Visst kändes den här formuleringen lättare? Det är den taktfasta rytmen som gör det.)
Sedan har vi tyvärr klichébingo i år igen. Liksom i fjol. Liksom året innan det.
Inte behöva vända på varenda krona.
Inte somna med en klump i bröstet
ingen hamnar på efterkälken
Sätta ned foten
Den som saknar utbildning komma in i värmen.
Vi knyter inte bara näven i fickan
Använd gärna bilder för att förmedla ditt budskap. Och skapa nya, egna som du kan fylla med kraft. För ärvda bilder är lika urtvättade, gråa och formlösa som ärvda kläder.
Semiotik.
Och liksom fjol så staplar hon upp kaskader av beteckningar – laddade ord – som styr hur du som lyssnar uppfattar hennes budskap. Jag orkar inte ta upp vartenda exempel men här är de jag markerade innan jag slutade bry mig.
fruktansvärda
skörda
härjningar
ängslig
fladdrigt
famlar
förloras
slukas
utraderas
klyvs
påtar
bubblande
sorlande
gemenskap
hopplöshet
håglöshet
Du fattar poängen, eller hur?
Avslutningsvis.
Kanske är det så att jag inte filtrerar ut det som ni andra aldrig uppfattar. Likväl river det i mig, sliter och förstör. Lööf har vuxit som talare, dessvärre har hon inte en talskrivare som kan matcha hennes förmåga och ambition.
Jag har i denna analys valt att härma Lööfs tonalitet. Jag hoppas att du uppfattat de överdrivet starka orden, överutnyttjandet av vissa stilfigurer och överförenklingen av komplexiteten. För det behöver inte låta så här framledes.
Talen analyseras också i Retorikiska podden. Gästanalytiker idag är Johan Ingerö, Timbro.
Annie Lööfs tal i årets Almedal kan du läsa i sin helhet på centerpartiet.se
Och här kan du läsa min analys av Lööfs tal i Almedalen 2015.
Analyserar Camilla Eriksson, Retorikiska
Var den här analysen intressant? Följ Retorikiska i sociala medier så minskar du risken att missa något.