Härskarteknikskolan del 4 – dubbelbestraffning.

Dubbelbestraffning är den fjärde av sju härskartekniker som jag tar mig an i Härskarteknikskolan. Jag följer de sju härskartekniker som professorn i socialpsykologi Berit Ås har populariserat och delvis definierat och kommer med all säkerhet att fördjupa och vidareutveckla några av dem innan det här är över.

Jag har tidigare skrivit om osynliggörande, förlöjligande och undanhållande av information. Och jag kommer skriva om påförande av skuld och skam, objektifiering, våld eller hot om våld.

Dubbelbestraffning.

”You are damned if you do – and damned if you don’t” sammanfattar rätt bra den här härskartekniken.

Säg att du leder ett större projekt. Om du är noggrann med detaljerna får du höra att du är petig och/eller har ett sjukt kontrollbehov samt svårt att delegera ansvar (= dålig ledare). Om du inte är noggrann får du höra att du är slapp, slarvig och har svårt för avslut.

Säg att du som chef låter alla komma till tals och sedan fattar eget beslut. Då är du odemokratisk och kör över din grupp. Och om du inte låter alla komma till tals är du odemokratisk och kör över din grupp. (Faktiskt en av mina favoriter. Fast tvärtom då.)

Säg att din partner tycker att du behöver börja träna och du tar hen på orden och börjar gå på Friskis & Svettis två gånger per vecka. Och möts av gnäll för att du aldrig är hemma.

Säg att du är förälder och jobbar lika långa dagar som alla andra. Då får du höra att du är dålig mamma/pappa. Om du dessutom dyker upp på ett kvällsmöte är du även en dålig partner som lämnar familjen och hemmet att ensamt skötas av din respektive. Går du istället ned i arbetstid för att barnen ska slippa så långa dagar på förskolan/skolan saknar du ambitioner.
(Tycker den här är så intressant. Det är många som gärna dömer utan att veta vilken slags livssituation personen har i det privata.)

Jag skulle kunna fortsätta. Det finns hur många exempel som helst. Vad är det som händer?

Synliggör mönstret.

På formen ”när du … upplever jag … jag skulle önska att” kan du medvetandegöra den andra personen om vad som sker.

När du ber mig att vara noggrann och sedan klagar på att jag har för stort kontrollbehov upplever jag att det inte spelar någon roll vad jag gör – du anser i alla fall att jag gör fel. Jag skulle önska att du är tydligare med ditt övergripande mål och låter mig ta mig dit på det sätt jag tycker passar mig bäst.”

Frågeformatet fungerar också bra för att synliggöra mönstret.

– Gnäll, lite mer gnäll och kanske STORT GNÄLL eller till och med en utskällning.
– Hur tänker du nu?
(Här kan gnällaren bli lite perplex och helt missa antydan om att hen var lite snett ute. I så fall kommer mer gnäll. Eller skäll. Andas in. Och ut. (Men gör det inte till en grej.) Fråga igen.
– Vad menar du?
När du ber mig börja träna mera och jag gör som du säger upplever jag att jag helt plötsligt får skäll för att jag gör som du säger. Naturligtvis kommer jag att vara borta mer från hemmet om jag ska använda min fritid till att träna (tydliggör konsekvenserna av att du följer hens uppmaning). Jag skulle önska att du istället stödjer mig, kanske följer med och tränar samtidigt, så att jag går i mål med detta.

Projicering.

Om härskartekniken används för att personen i fråga inte själv förstått att det handlar om en projicering blir det lite mer komplicerat. Wikipedia definierar projicering så här:

Projektion, en term som används inom psykologin för att beskriva hur en person som inte vill eller kan kännas vid sina egna svagheter tillskriver andra personer dessa egenskaper för att försvara sin självbild. Enligt Sigmund Freud är detta en psykologisk försvarsmekanism, som verkar för att förmildra ens egna oönskade tankar, värden, etc. Personen (A) vill bli ”rentvådd”, varför denne projicerar sin svaghet på en annan person (B), i till exempel sociala sammanhang, för att få bekräftelsen av andra att svagheten ej längre kan associeras med en själv. På så sätt rentvår (A) sig själv. (För transparensens skull har jag tagit mig lite friheter med meningsbyggnaderna som lämnade lite att önska.)

Vi kan ta förälder-scenariot.

Säg att personen som försöker härska över dig har satt upp tuffa regler för sitt eget föräldraskap som hen har svårt att följa. Ett vanligt exempel är kvinnan, vi kan kalla henne Linda, som ska lyckas med att vara en fantastisk mamma, ha rent och snyggt hem samt göra karriär. Samtidigt. Säg att du är kvinna och tydligt visar, genom att gå ned i tid eller att du och din partner bestämmer att hen tar hämtning varje dag så du kan jobba heltid och ta enstaka kvällssittningar, att du inte uppfyller härskarens sätt att se på föräldraskapet. Då blir du straffad så att Linda slipper känna sig dålig. Är du med?

Denna är lite svårare att bemöta då du inte vill värdera eller förminska Lindas livsval.

”Även om jag just nu väljer att gå ned i tid för att vi ska klara vår familjs livspussel är jag fortsatt engagerad i det här företaget/organisationen.”

”Mitt val att prioritera min familj just nu ska ses som just det och inget annat. Jag jobbar visserligen kortare dagar men med samma engagemang och tempo som vanligt. Det är allt som skiljer. Och jag kommer tillbaka.”

Kom ihåg: En härskarteknik fungerar bara om omgivningen accepterar den.

Förtydligar Camilla

Gillar du inlägget? Klicka på hjärtat och hjälp mig sedan att sprida det till fler!

Gilla Retorikiska på Facebook!Följ Retorikiska på twitter!
Ta mig till Härskarteknikskolan

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.