fbpx Skip to main content
#Blogg100

Naturvetenskaplig retorik.

By 22 februari, 2013No Comments

Hans RoslingBlev nyligen påmind om min bakgrund inom matematiken. Jag saknar den. Jag saknar tillfredsställelsen att förstå ett komplext problem, söka reda på olika variablers värde för att sedan, ibland genom flertalet substitutionsberäkningar, kunna lösa ut det okända och nå svaret. Som gick att verifiera i facit. Momentan bekräftelse.

Det är inte lika lätt när man jobbar med tecken. Synonymer i all ära, de betyder inte riktigt samma sak. Väljer jag den ena slår jag an en viss melodi. Är det rätt takt? Rätt genre? Väljer jag den andra kan jag omedvetet råka alienera delar av målgruppen.

Det jag fortfarande bär med mig av matematiken och naturvetenskapen var laborationerna. Det ständiga praktiserandet med hypoteser och tester. Sådant håller jag inte längre på med. Jag saknar det.

Därför tänkte jag slå ihop dem. Följande är således ett försök att naturvetenskapifiera retoriken.

1. Identifikation av problem/syfte.
För det första är ett problem inte något negativt inom naturvetenskapen. Det är bara något som vi är intresserade av och som vi vill hitta en lösning till. Du kanske har levt hela livet och trott att ett matematiskt problem bara har ett rätt svar. I blame facit. I verkligheten finns det nästan hur många olika svar som helst. Allt beror på hur exakt du kräver att svaret är.

Inom retoriken handlar det snarare om att identifiera vad det är du vill att folk ska tycka annorlunda, känna annorlunda, göra annorlunda; syftet med din kommunikation.

2. Ställ en hypotes/strategi.
Med tanke på att natrium gärna vill tappa en elektron och klor gärna tar upp en för att båda ska få sina yttersta skal fulla tror jag att ett salt kommer att bildas när jag sammanför natrium och klor.

Retoriskt kan detta steg utgöras av strategin bakom, dvs. med vilket budskap, till vilken målgrupp, vem som väljs som avsändare och i vilket sammanhang du väljer att framföra ditt budskap.

3. Sätt samman experimentet/argumentationen.
Vi behöver renskära natriumbiten och smälta metallen innan tillförsel av klorgas.

Ta fram argumentationen. Svara på vad, vem, varför, när, var, hur och med hjälp av vad så är du en bra bit på väg.

4. Utför experimentet/gör förarbetet.
Ta noggranna observationsanteckningar och läs av eventuella mätresultat allteftersom experimentet fortskrider.

Gör en enkät för att få en aning. Analysera utfallet. Gör djupintervjuer med rätt personer för att förstå till fullo.

5. Skriv labrapport/debattartikel.
Det finns fasta rubriker som ska användas: titel, syfte, hypotes, material, utförande, resultat och slutsats. Språket är i passiv form och beskrivande. Värderingar kommer inte fram förrän i slutsatsen. Och sist av allt namnges dels vilka felaktigheter som kan ha påverkat resultatet, dels ges förslag på vidare forskning.

Inom klassisk retorik finns en annan ordning. Först kommer inledningen, sedan berättelsen, därefter budskapet, argumentationen för, argumentationen mot och avslutningsvis kommer avslutningen. Språket bör vara engagerande, känsloväckande, beskriva budskapets nytta för målgruppen och ligga på en trovärdig stilnivå.

Ganska lika. Ändå känner jag mig inte riktigt tillfredsställd.
Konstaterar Camilla

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.