Thatcherisms på retorikiska.

Posted by | april 08, 2013 | retorik, semiotik | No Comments

Margaret Thatcher må hända var en järnlady. Hon var också en krigare med orden som vapen. Med anledning av nyheten om Thatchers död tänker jag fokusera veckans retorikiska på hennes ord.

Järnladyn som inte bara var Storbrittanienns första och hittills enda kvinnliga premiärminister. Hon är även den som under 1900-talet suttit längst på posten.

Järnladyn, ja. Det var en sovjetisk journalist som först benämnde henne så. Du vet hur det kan vara med beteckningar. Är det tillräckligt passande fastnar det. Thatchers stålhårt kompromisslösa stil både när det gäller politiken och ledarskapet var ett rätt tacksamt mål.

Rent politiskt håller jag inte med henne, men jag beundrar hennes framfart. För att hon var kvinna i en tidsperiod som dominerades av män. I don’t think there will be a woman prime minister in my lifetime, som hon sa när hon var utbildningssekreterare 1973.

Where there is discord, may we bring harmony. Where there is error, may we bring truth. Where there is doubt, may we bring faith. And where there is despair, may we bring hope. – dagen hon valdes till premiärminister, 1979.

Motsatser av alla de slag driver alltid energin framåt. Och anaforen där meningarna börjar på samma sätt känner vi igen från MLK. Nu slutar inte meningarna på exakt samma sätt (epifor) men meningsmönstret upprepas och bidrar till det slagkraftiga budskapet. Sista meningen parafraserar de övriga två. Det är effektivt. Alltför många upprepningar urlakar kraften. Till sist gillar vi verkligen former av tre, trikolon, och att rytmiska fraser slutar med ett klimax.

To those waiting with bated breath for that favourite media catchphrase, the U-turn, I have only one thing to say: You turn if you want to. The lady’s not for turning. – sagt under de konservativas konferens 1980.

När du låter ordet förändras lite men ändå tillräckligt för att ge det en ny betydelse handlar det om en paronomasi – ordlikhet. Och visst observerade du att det inte bara var ”turn” som vreds om …

They are casting their problems at society. And, you know, there’s no such thing as society. There are individual men and women and there are families. And no government can do anything except through people, and people must look after themselves first. It is our duty to look after ourselves and then, also, to look after our neighbours. – intervju i Women’s Own, 1987. 

Jag gillar hur Thatcher dissekerade beteckningen ”society” och går från det abstrakta staten till de konkreta delar av vårt samhälle som utgör staten: du och jag. För det är så lätt att tro att skattepengarna kommer någon annanstans ifrån. Jag hittar inte namnet på denna stilfigur. Om du vet ber jag dig lägga till den i kommentarerna.

Watch your thoughts for they become words.
Watch your words for they become actions.
Watch your actions for they become habits.
Watch your habits for they become your character.
And watch your character for it becomes your destiny.
What we think, we become.

Orden är länkade med varandra i påföljande meningar. Rytmfiguren heter reduplicatio. Hur kändes den? Rytmer är mer än musikalisk takt. Mer än versfötter. Mer än att hålla jämna slag. Rytmerna driver budskapet framåt.

Analyserar Camilla

För fler citat rekommenderar jag the Guardians sammanställlning.

Leave a Reply

Your email address will not be published.