fbpx Skip to main content

Att ta emot återkoppling är inte helt lätt. Mycket av det som sägs till dig kommer från en person som menar väl. Att ge återkoppling är dock inte heller särskilt lätt. Det är lätt hänt för den ovane att gå långt över alla gränser för vad som är okej att säga till dig. Faktiskt så långt att du kan tro att det är du själv som är knäpp. Det är du inte.

Andras ord om dig är sanningar. För dem. Det är du som väljer huruvida de blir sanningar för dig. Du bestämmer. Ingen annan.

Jag skrev tidigare om att ge återkoppling. Idag tänker jag tänka kring hur du kan ta emot. Och du får som vanligt gärna fylla på i kommentarerna.

Ta emot återkoppling som känns rättvis.

Även om du tycker att personen har rätt är det lätt att gå i försvar. Det behöver du inte. Låt personen tala klart, nicka och ge samtalsstöd, tacka för att hen berättade detta för dig. Du behöver inte värdera orden och säga i vilken mån du håller med. Du behöver inte förklara varför det blev så. Du behöver bara säga att nu har du gett mig något att tänka vidare på. Och gå.

Ta emot återkoppling som inte känns rättvis.

Det är enkelt att börja gå i försvar när du får återkoppling som inte känns rättvis. Gör inte det. Ställ motfrågor istället. När personen är klar. (Och undvik det ironiska tonfallet. Många uppfattar det som att du inte tar dem på allvar. Jo, det är sant.)
Är det faktafel? Fråga hur den andre har kommit fram till den slutsatsen. Det är sällan som du tror.
Är det ett personligt påhopp à la härskarteknik? Syna.
Tar personen ut något på dig som inte har med dig att göra? Fråga hur hen gjorde den kopplingen. (Fortfarande med varm, nyfiken röst. Det kalla och hårda ger alltjämt motsatt effekt. Och ”hur” är alltid ett mildare och effektivare frågeord är ”varför” som kan uppfattas aggressivt.)

Tänker Camilla som har för avsikt att fortsätta detta inlägg när jag inte behöver använda ena handen för att hålla upp ögonlocket för att se vad jag skriver …

2 Comments

  • Anjo skriver:

    En intressant sak som ofta har slagit mig i mitt jobb som copywriter är att kunder väljer två olika ingångsord beroende på hur bra eller dåligt de tycker att ett förslag är.

    Använder de ordet korrektur, eller kortformen korr, är det oftast ganska bra. Använder de ordet feedback, då finns det oftast större invändningar.

    Och, det är än tydligare när mötet sker fysiskt. Då används tidvis ordet feedback som ett slags värn, och bakom det kan kunden kasta sina kommentarer. Korr är oftast ett mer försonligt ord.

    Personligen har jag sällan problem med endera. Och jag brukade råda en kollega – som konstant såg skadeskjuten ut – att inte tappa tron på sig själv. Vet du att du har gjort ett bra jobb så handlar korr/återkoppling/feedback/kritik bara om en del i processen och är en kombination av tycke/smak och framåtsträvande.

    Tar du åt dig så är det oftast för att du gjort ett sämre jobb, tycker jag. Skulle det vara så att kunden är helt snett ute kan och ska det förstås poängteras, men utifrån ett professionellt perspektiv, inget annat.

    Du har en viktig poäng i att besk kritik ofta har andra orsaker, det gäller bara att förstå dem och inte låta dem stoppa en 🙂

    • Camilla Eriksson skriver:

      Tack för dina tankar Anjo! Och nu börjar jag tänka på ordet korrektur. Ordnörd? Alla dagar i veckan … Ler Camilla

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.