3. Men vad vill du? Egentligen? (Budskap ska vara tydliga.)

Posted by | december 03, 2019 | Okategoriserade | No Comments

Det finns två typer av samtal som jag kan störa mig på. Den ena handlar om människor som låter munnen gå bara för att de upplever gemensamma tystnader som obehagliga. Det verkar inte spela någon roll för dem vad de pratar om, bara att tystnaden inte får utbreda sig. Kulturellt finns det många olika varianter, exempelvis britterna som gärna – och välartikulerat – lätt kan prata om vädret med varandra i flera timmar. Budskap? Inte direkt.

En av mina kollegor skrattade gott när vi pratade om detta och sa – ”Det är precis som min mamma. När hon sätter igång och pladdrar är hon ostoppbar.” Jag har också sådana personer, högt uppskattade i övrigt vill jag inflika, som skickar ut en spännande mängd ord per tidsenhet utan att egentligen säga något. En har den intressanta aspekten till sina orddumpar att hon gärna och länge pratar om människor jag aldrig har träffat, inte vet vilka de är och absolut inte har någon spaning om varför de ens är relevanta i den som talars liv. Med andra ord obefintlig kontext. I just det här fallet brukar jag låta personen i fråga pladdra på. Hon menar väl. (Även om de budskap hon kanske förmedlar inte träffar mig överhuvudtaget.) Känner du igen någon mån tro?

Den andra typen av samtal där jag ibland faktiskt inte klarar av att vara tyst utan att avbryta är när någon uppenbart vill säga mig något, men fallerar grovt med att komma till sak. Det är utsvävningar utan dess like. Ofta upplever jag att jag bevittnar någon som tänker – live. Och som låter sina associationer ta vilken väg som helst med mig som ofrivillig medresenär. Eventuellt kommer de slutligen fram till det de hade för avsikt att förmedla till mig. Inte alltid. Och inte alltid i form av ett budskap. Har du möjligtvis stött på någon sådan här typ, eller?

Naturligtvis har jag själv gjort detsamma i denna bloggpost. Det är medvetet. För att du ska känna lite frustration över att du inte kommer framåt. Förlåt – det var det bästa sättet jag kunde komma på för att driva in dagens poäng:
Var tydlig med vad du vill.

Tänk först och formulera dig sen. Budskapet är den konkreta varianten av ditt syfte.

För dig som känner att det är stört omöjligt att vara tydlig har jag följande övning: Tänk dig att du är någonstans mellan 3-5 år gammal. (Det beror på i vilken ålder du blev verbal. Bestäm själv.) Hur skulle ditt barn-jag formulera sig? Kom ihåg att det är i dagis-åldern man säger saker som ”Nu är du inte en schysst kompis” till den som inte är det. Rakt i ansiktet. (Särskilt om förskolepedagogerna arbetar med ett respektfullt bemötande gentemot andra.) Eller ”Jag vill bajsa. Nu.” precis när när du packat in dem i lager på lager med underställ, mjukiskläder, vantar först och overall sedan. Rakt av – vad vill du? Skriv ned just det.

Sedan lägger du på sociala koder, som exempelvis hälsningsfraser i mejl eller några försiktiga första steg mot det som är jobbigt att prata om. För vi vill inte upplevas som burdusa, bryska eller elaka – vi vill bara att vårt budskap ska uppfattas.

Och om du inte känner för att regregera varje dag när du sitter och funderar på hur du ska formulera har jag följande förslag: Kör den retoriska modellen och hacka ned budskapet först – sedan formulerar du dig.

Uppmuntrar Camilla

2019 ÅRS RETORIKISKA JULKALENDER – EN MIKROKURS I RETORIK

För att du både behöver det och vill ha det. För att även om du missar några inlägg och glömmer det mesta kommer saker att fastna och det kommer att göra dig mer framgångsrik.

Jag har lagt upp den som en mikrokurs i retorik – för att du ska kunna bli tydligare och påverka andra i högre utsträckning. Visst är du med?

Ord är makt och ord förför. Alltid. Och om jag vore du skulle jag se till att följa Retorikiska i sociala medier för att säkerställa att jag inte missar något.

Retorikiska på facebook Retorikiska på twitter Retorikiska på LinkedIn Dekonstruerat på Instagram

BIld av StockSnap från Pixabay

Leave a Reply

Your email address will not be published.