Hen.

Posted by | mars 08, 2013 | #Blogg100, Påverkan, retorik, Språk | 8 Comments

Dagen till ära känner jag att det är dags att provocera utifrån ett retoriskt perspektiv. Och det är dags för mig att ta ställning. I höstas när jag blev intervjuad av SVT var jag inte framme. Det är jag nu.

Först tänker jag dock att du ska få ta del av en argumentationsövning som en av mina studenter på Berghs copykurs gjorde om just hen. Ena texten är för, den andra mot. Kanske var det genom hennes ord som jag fann mitt eget ställningstagande. Retorikiska presenterar stolt och nöjt Pernilla Norlander:

Det farliga ordet hen.

Hen. Han. Hon. Vi har två kön, men helt plötsligt tre personliga pronomen. Hen som ska vara en lösning på problemet med alltför utpräglade könsroller. Hen som ska frälsa samhället med sin neutralitet.

Det går inte att skapa ett mer jämställt samhälle med hjälp av ett litet ord. Hen ger inte kvinnor mer i lön. Hen sätter inte fler kvinnor i styrelserna. Hen ger inte fler kvinnor ledande positioner. Det gör han och hon.

Könsrollernas problematik ligger inte i ordet han eller hon. Problemet är vad vi fyller dem med, vilka värderingar vi tillskriver dem och hur vi använder dem. Det kan vi inte gömma oss bakom genom att säga hen istället. Svaret är istället att omvärdera könens plats i samhället och vad de står för.

Att använda han eller hon är modigt. Att syna och rannsaka sitt sätt att använda han eller hon är mer kraftfullt än alla substitut. Om en förändring ska ske måste den ske inom könet och inte i ingenmanslandet ”hen”.

Det är hon som ska sitta i debattprogram, hon som ska våga tala högst och det är hon som inte ska låta männen sätta dagordningen. Det är han som inte alltid ska befordra sin manliga kollega, han som ska välja att läsa en bok av en kvinnlig författare och det är han som ska ta ut hälften av föräldradagarna.

Inte hen.

Det farliga ordet hen.

Hur kan tre bokstäver skaka om så mycket? Hen. DN tycker att ”Ordet kan få läsare att tappa fokus på artikeln”. Eva Landahl, ansvarig utgivare för Aktuellt skulle tydligen aldrig komma på tanken att använda ordet i sändning, så det är för kontroversiellt. Tappas fokus? Kontroversiellt?

Pratar vi verkligen om samma ord? Pratar vi om lilla hen? Hen, som slinker förbi den långa kön av problem som hopas när man måste välja mellan det laddade han och det laddade hon. Tänk om vi slapp välja! Tänk om vi slapp krysta fram ”hon eller han” varje gång!

Att hen lyckats skapa rubriker och ilskna debatter är lika upprörande som olyckligt. Själva debatten och inget annat har gjort ordet laddat. Vi måste ta tillbaka ordet och använda det som det var tänkt, utan krusiduller.

Jo, det är ok att säga han och det är ok att säga hon. Det är också helt ok att ha och vara stolt över en könstillhörighet. Men det är inte ok när könet automatiskt fylls med värderingar. Lika lite som det är ok att vissa roller automatiskt fylls med ett kön. Det kommer aldrig att vara ok.

Hen suddar inte bort könsroller. Hen kommer aldrig att lösa ojämlikheter mellan könen. Men hen släpper på spänningen genom att viska: Välj mig så slipper du missuppfattningar. Välj mig så blir ingen kränkt.

Hen är inget hot, hen är bara hjälpredan som tar dig under armen och hjälper dig en bit på vägen. Men resten får du göra själv.

Hen?

Ja. Jag kommer att börja använda hen i mina texter. För det är bara löjligt att skriva hon/han, han/hon, hon eller han, han eller hon när vi har ett tredje pronomen som förenklar. Och så struntar jag i alla upprörda känslor som Pernilla sylvasst beskriver ovan. För rent retoriskt blir det vackrare med hen. Och du vet väl vad de säger om knopar? En vacker knop är en stark knop.

Hur tänker du?

Frågar Camilla

Gilla Retorikiska på Facebook!Följ Retorikiska på twitter!

Tack Pernilla och Berghs School of Communication för att jag får använda denna text. Jag blev lika bländad idag som första gången jag läste den.

 

8 Comments

  • Inger Aspåker skriver:

    Bra text 🙂 Och älskar den annonsen. Vaket. Och modigt av Norwegian.

  • Mattias skriver:

    Hen är en typisk ängslig svensk konstruktion. Istället för att använda orden på ett bra sätt så krånglar man till det för sig. Tänk om någon tar illa upp för att jag skriver hon. Eller tror att jag är en kvinnohatare för att jag skriver han.

    Så då _undviker_ vi problematiken, och hittar på ett neutralt ord istället om ingen kan ta illa upp av. Väldigt konfliktundvikande, så typiskt svenskt.

    Om man nu tycker att det är så obehagligt att använda han eller varför inte hon i sin text, var en intelligent skribent och använd en berättarstil som gör att du inte behöver stoppa dit de farliga könsetiketterna.

  • Leif Jansson skriver:

    Intressant inlägg, själv har jag gjort en inre resa där jag nu till slut kan ”komma ut och bekänna min kärlek till det kaxiga lilla ordet Hen. För att det fungerar som ett lackmuspapper och blixtsnabbt avslöjar vilka som trivs bäst I en värld med tydliga könsroller; där han är han, hon är hon och därutöver intet. För att det provocerar mig och tvingar mig att se mina egna fördomar. För att det är så himla praktiskt när man vill skriva om hela mänskligheten och inte bara om den ena halvan.
    Norwegians kampanj visar fö. med all önskvärd tydlighet på Hens kraft. Om man vill profilera sig själv som en modern uppstickare som behandlar alla kunder lika, och profilera SAS som en mossig monopoldinosaur tiden för länge sedan sprungit ifrån, ja då är "The Businesshen's airline" faktiskt riktigt genial.

  • Leif Jansson skriver:

    Intressant inlägg, själv har jag gjort en inre resa där jag nu till slut kan ”komma ut” och bekänna min kärlek till det kaxiga lilla ordet Hen. För att det fungerar som ett lackmuspapper och blixtsnabbt avslöjar vilka som trivs bäst i en värld med tydliga könsroller; där han är han, hon är hon och därutöver intet. För att det provocerar mig och tvingar mig att se mina egna fördomar. För att det är så himla praktiskt när man vill skriva om hela mänskligheten och inte bara om den ena halvan.
    Norwegians kampanj visar fö. med all önskvärd tydlighet på Hens kraft. Om man vill profilera sig själv som en modern uppstickare som behandlar alla kunder lika, och profilera SAS som en mossig monopoldinosaur tiden för länge sedan sprungit ifrån, ja då är ”The Businesshen’s airline” faktiskt riktigt genial.

  • Patrik Löwendahl skriver:

    Problemet är mer mångfacetterat än det som beskrivs i texten här.

    Hen används idag inte bara som ett ”praktiskt pronomen” utan är ett politiskt laddat ord, för att försöka utradera könens betydelse. För de har betydelse, även om den mest extrema av feminismen vägrar inse det.

    Vi har klarat att skriva könsneutrala texter alldeles utmärkt fram tills nu, jag förstår inte varför vi helt plötsligt behöver ett nytt pronomen. Jo det gör jag förresten, målet är att ta bort allt vad kön heter i texter. Ett mål jag inte kan ställa mig bakom.

    Målet blir tydligt när förskolor byter ut ordet ”han” i sången ”Sockerbagaren” till hen. Självklart skall kvinnor kunna vara sockerbagare, men den här sången har alltid beskrivit en särskild sockerbagare och i det här fallet råkar det vara en han. Inte en hen.

    Jag kommer aldrig använda hen i något annat sammanhang än argumentation mot det.

    • Camilla skriver:

      Jag håller med om att detta pronomen är mångfacetterat. Jag håller inte med om att det är något problem. Och tackar för inspirationen. Det kommer således fler poster om ”hen”.

      Ser fram emot att även fortsättningsvis ta del av dina tankar gör Camilla

  • […] uppmärksamme har säkert läst argumentationen för och emot hen samt den språkliga historian bakom hen redan. Kolla även in kommentarerna. Det är olika […]

  • […] Hen. Hen – språklig bakgrund. Hen – konnotationer. […]

Leave a Reply

Your email address will not be published.