fbpx Skip to main content

Härskarkalendern? Ja, tänk en julkalender i härskarteknik, makt, manipulation eller vad det nu handlar om.

Julkalendrar brukar vara ganska trevliga för att höja stämningen inför den trivsamma julhögtiden. I år har min lilla har gjort en julkalender där hon skrivit in kärleksfulla budskap till mig bakom varje lucka (de skevar lite så jag har ofrivilligt tjuvkikat …). Behöver jag säga att den redan sitter uppe på kylskåpet?

Själv tänker jag alltså inte vara särskilt trevlig i årets retorikiska julkalender. Däremot tänker jag följa julens givande tradition och ge dig insyn i hur du blir manipulerad av din omgivning. Härskartekniker i mikroformat om du så vill. En om dagen fram till julafton. Naturligtvis kan du även vända på steken och tänka att detta är julkalendern som lär dig att manipulera din omgivning så att du får som du vill.

De klassiska härskarteknikerna som Berit Ås har klustrat och namngivit efter Ingjald Nissens forskning har jag redan skrivit om. Jag kallar de inläggen Härskarteknikskolan. Naturligtvis pratar jag om osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av informationdubbelbestraffningpåförande av skuld och skamobjektifiering, våld och hot om våld.

Om du följer härskarkalendern kommer du att utöka din kunskap om härskartekniker eller manipulationstekniker med 24 nya sätt att få andra att göra som du vill från och med nu. Ett litet steg varje dag. Och här samlar jag sedan alla 24 inläggen.

Härskarkalendern 2016

1. Trovärdighet och manipulation.

Det här med att trovärdighet, eller ethos som det heter på retorikiska, kan användas emot dig om du inte ser upp. ”Hur menar du nu?” Jo, att du kan fås att hålla med, att övertygas att göra något, att ändra din åsikt bara genom att spela på auktoritet som bygger trovärdighet på olika sätt.

Rent socialpsykologiskt försöker vi hoppa över så mycket analys vi bara kan eftersom vi annars drunknar i information och fastnar i beslutslägen. Vi tar gärna den lätta vägen för att orka med det här vi kallar livet. Det kan en manipulativ person utnyttja för att få sin vilja igenom.

Det klassiska är att använda titlar för att hävda sin rätt. Och missförstå mig rätt nu – om du är forskare inom ett visst fält är du säkerligen mer kunnig inom det området än andra som inte är det. Och är du forskare har du förmodligen ett annat sätt att tänka och se på verkligheten än kreti och pleti, men du har inte ett överlägset intellekt och/eller överlägsna kunskaper inom alla andra områden bara för att. Och en läkare, arkitekt, jurist m.fl. må ha lång akademisk utbildning för att klara av sitt yrke, men det betyder inte per se att de har mer rätt i politiska frågor och annat vi har åsikter om. Kom ihåg det.

Det kan också handla om att ge hög status till informationskällan och därigenom göra den i det närmaste omöjlig att ifrågasätta. Ifrågasätt ändå. Verkar det vara något lurt med siffrorna som presenteras? Lite för positiva? Lite för samlade i en och samma riktning? Ta och titta på underlaget, begär ut rådata och skapa dig din egen uppfattning. Och när du redan är i farten – titta lite noggrannare på de som tagit fram siffrorna också. Vad har de för agenda? Lite hederlig källkritik kan ta död på många manipulationsförsök.

Oavsett härskarnas betydelse för påverkan – ord är makt och ord förför. Alltid. Och om jag vore du skulle jag se till att följa Retorikiska i sociala medier för att säkerställa att jag inte missar något.

Retorikiska på facebook Retorikiska på twitter Retorikiska på LinkedIn Dekonstruerat på Instagram

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.