fbpx Skip to main content
Retoriska guider

Fem förutsättningar för skrivande.

By 1 mars, 2013augusti 24th, 20158 Comments

origoIgår hängde jag med mina musketörer 2 + 1. Det är ett skönt gäng. Vi ses alldeles för sällan. Alla är kommunikatörer på olika sätt. Vi har digitalstrategen som utbildade sig till journalist, internkommunikatören som började som journalist, marknadskommunikatören som hängde på Berghs och undertecknad. Det är vi som sträcktittar på Vita Huset. För de fantastiska replikernas skull. Nu planerar vi ett House-of-Cards-maraton. Visst är det skönt att få nörda sig ordentligt ibland?

Igår fick alla dra vad som har hänt sedan senast. Så där som man gör när man inte har setts på ett tag. När det blev min tur handlade samtalet helt plötsligt mycket om skrivande. Alla tal jag skrivit, böckerna jag skriver på nu, blogginlägget som ska skrivas varje dag.

Vi kom in på stora författares skrivartips där Hemingway (naturligtvis) nämndes. Jag skrev nyligen på deLibris, fackboksbloggen, om Bodil Malmstens bok ”Så gör jag” vilken jag varmt rekommenderar. Och lät mig inspireras. Här kommer således mina förutsättningar för skrivande:

Mat.

Ät. Mat, godis, kakor – what ever makes you happy. Literally. Så länge det handlar om kolhydrater. För kolhydrater är hjärnans bränsle. Inget annat. LCHF:are, göre er icke besvär nu med kritiserande kommentarer. Lär er biologi istället.

Sömn.

Gärna bristfällig eller ingen alls. För när du är trött orkar inte hjärnan begränsa dig. Jag skriver som bäst när jag egentligen borde gå och lägga mig. Eller när jag inte riktigt har vaknat ännu. Alkohol och droger har visserligen samma effekt, men förutom de mindre angenäma fysiska och monetära biverkningarna leder de även till att mina synapser ställs om och inte längre går att kontrollera. Och det var skriva jag ville göra. Inget annat.

Skrivverktyg.

Penna som flyter över papper är bäst. Det är som att tankarna gillar takten, orden känner sig vackrare och budskapet blir tydligare när jag sätter dem på pränt. Och jag kan också eventuellt tänka mig att skriva på tangentbord som inte knattrar för mycket. Som nu. Detta inlägg är först skrivet för hand. Liksom de flesta av mina tal.

Enskildhet.

Visst kan jag koppla bort det som rör sig, som låter och de som vill interagera med mig. Om jag vill. Jag har tränat sedan jag var barn. Först för att bostaden var lyhörd och flera andra människor levde nära inpå. Senare för att jag satt bland ett trettiotal andra. Men det kostar. Hjärnan lägger stor kraft på att blockera nervimpulser som vill medvetandegöra mig om vad som händer runt omkring. Det gör att jag har mindre kapacitet att vara kreativ och låta associationerna välja nya nervbanor att springa efter. Jag får helt enkelt mindre gjort.

Jag hatar att bli störd när jag skriver. Att komma igång tillhör inte mina styrkor. Startsträckan är lång. När flowet äntligen infinner sig jobbar jag oavbrutet på tills tillståndet upplöses. Hellre senare än förr. Vad klockan visar är ointressant. Det var samma sak när jag läste fysik. Uppe i Umeå är vintern mörk. I princip oavsett klockslag. Inför en tenta satt jag på min stol och räknade i över åtta timmar i sträck. Utan att notera tiden. Jag funkar fortfarande på samma sätt. Det är därför jag ofta ser solen stiga upp under det ljusare halvåret. Nätterna är ju så effektiva.

Tystnad.

Visst kan jag även koppla bort ljud. Om det är många olika moment som pockar på min uppmärksamhet sätter jag på musik. Utan sång. Esbjörn Svensson Trio är mina favoriter. Dodge the Dodo från From Gagarin’s Point of View ger energi. Tide of trepidation från plattan Viaticum glider lätt fram. Och jag har hört dem så många gånger att jag kan komma på mig med att nynna takterna medan jag låter orden fylla papperet.

Fast jag väljer alltid absolut tystnad om jag kan.

Vad är viktigt för dig?
Undrar Camilla

Och ja, jag aspirerar på att skriva ledtrådarna till På spåret nästa säsong. Jag tränar genom mina bilder här på bloggen. Skålen kommer från Ittalas serie origo. Origo är punkten där y-axeln skär x-axeln tillika utgångspunkten i ett ekvationssystem. Och utgångspunkt råkar händelsevis vara en synonym till förutsättning …

8 Comments

  • Robert G skriver:

    Bra fråga- och vad olika vi är.
    Jag kräver musik runt mig.
    Kaos.
    Ett yttre påverkande som driver och pressar mina tankar framåt, som tvingar mig från stillastående.
    Och disciplin. Att skriva varje dag gör att tankarna och texterna kommer lättare, lika mycket som det faktiskt gör att undertecknad (eller övertecknad, vet inte hur kommentarerna ser ut när de publiceras…) behåller sansen i en annars stundtals osansad värld.

    Och, på tal om länge sen och träffas – minns du bilen som har huvudrollen i den här texten? Som vi knuffade och bogserade det liket runt fina gamla kvarter! Nostalgi!
    http://metalyze.blogspot.se/2013/02/besatt-soundgarden-badmotorfinger.html?m=1

  • Susanne skriver:

    Jag fungerar precis så som du så bra beskriver. Koncentrationen på en uppgift som intresserar är så stor att omvärlden glöms bort. Blir nästan alltid mycket irriterad av att bli avbruten när jag är mitt i någon intressant tanke.

    Hittade hit via #blogg100. Stannar kvar för språk intresserar. Kanske p.g.a. min matematisk-naturvetenskapliga bakgrund från Umeå universitet.

    Och nu blev jag så där fruktansvärt osäker på om jag uttrycker mig vettigt i skrift bara för att jag inser att du är ett proffs. Äsch, jag trycker på ”Submit” ändå. 🙂

  • Lena Stenberg skriver:

    Oh, vad intressant att läsa! Känner igen mig i det mesta. Fast inte att äta under tiden. Får ta små matpauser 🙂

    För mig gäller det här:
    – Skriver bäst på kvällen/natten.
    – Behöver ensamhet och stillhet
    – Tystnad eller klassisk/elektronisk musik. Inget med sång!
    – Regn och grått väder eller när det snöar.
    – Vin 🙂

    Fungerar inte alls:
    – Skriva på morgonen
    – Solsken utomhus
    – Människor omkring mig

    • Camilla skriver:

      Inte äta? O, det skulle aldrig gå. Min hjärna går på turbomax när jag skriver och jag blir snabbt trött utan påfyllning.
      Tackar för dina tankar gör Camilla

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.