fbpx Skip to main content

Tidigt i våras bad FKDV:s Björn Falkevik mig komma över på en varm kopp och diskutera det här med paneldebatter. Han var så less på att de oftast blir så oerhört förutsägbara. Själv tycker jag att de oftast blir stela med moderatorer som inte riktigt får till det och deltagare som verkar tro att det bara handlar om dem. Det finns de som klarar av att hålla sig från paneldebattfällan, men många är de inte.

Mitt uppdrag var att komma på andra former för hur man kan framföra sitt budskap med flera personer samtidigt utan att det blir platt och tråkigt.

Det du kommer att få höra i detta avsnitt av #retpod är resultatet av mitt ena förslag.

Vad är det som gör att du intresserat vill lyssna under en längre tid? När kan du inte sluta lyssna? I vilka andra situationer än när du sitter i publiken för att lyssna på en paneldebatt lyssnar du på flera olika människor som pratar om ett och samma ämne utifrån olika perspektiv?

Hela tiden, eller hur? Det är det vi brukar kalla samtal.

Vi inom PR (kommunikation i de flesta former dristar jag mig att påstå) brukar prata om att agera på andras arenor, bygga budskap utifrån målgruppens perspektiv, ta tillvara på händelser i omvärlden som ger oss möjlighet att nyttja det uppkomna intresset för vår sak, vårt budskap etc. Redan här anser jag att formen paneldebatt fallerar. För vad är syftet?

Om du vill få ut det mesta möjliga av paneldeltagarna är det bättre att låta dem reagera på varandras åsikter. Direkt. Utan mellanhand.

Nu kanske du brukar moderera debatter eller är van publik och menar att ”det gör de ju visst det”. Det är inte min erfarenhet. Det kan vara en som reagerar på någon annans kommentar och antingen uppfostrat ber om ordet från moderatorn eller bara tar över talutrymmet och svarar ändå (vilket ofta irriterar andra deltagare i panelen som också hade viktiga saker att addera och väntade på sin tur). Eller så förbehåller sig moderatorn att vara den som först reagerar och ställer följdfrågor eller bollar över svarsrättigheten till väl utvald annan paneldebatt-medlem. Min poäng är att det a) blir inte särskilt spontant, b) tar längre tid än vad det behöver ta. (Och våra hjärnor har en viss tendens att stänga av om inte en diskussion är rapp nog. Är det inte du GRATTIS. Du har mer tålamod än de flesta av oss.)

Dessutom är moderatorn oftast inte helt inne i området utan tagen utifrån för att hen är van vid att leda debatter. (Naturligtvis finns det undantag. Naturligtvis finns det sjukt duktiga moderatorer som lever på att göra detta varje vecka. Det är inte er jag åsyftar. Här pratar vi utifrån att företag, organisationer, diverse sammansättningar framförallt åker till Almedalen och håller en paneldebatt som närvaro-alibi, eller för att få samla en viss grupp människor and pick their brains for free.) Min personliga gillar-att-dissa-moderatorstil är hen som själv pratar mer än hälften av tiden, och själv först ger sin egen åsikt i frågan innan eventuellt någon ur panelen får tänka högt kring ämnet innan moderatorn återigen tar ordet för att först problematisera utifrån egna perspektiv en ny frågeställning. Du har hört dem förut, eller hur? Och när en moderator inte uttalat har det mandatet blir det en märklig tid att genomlida. Panelen är oftast utvald och inbjuden för att det är de som är intressanta och specialistkunniga inom någon del av det aktuella området. Och det är därför mitt förslag lyfter dem, deras tankar, deras berättelser.

Debattsamtal.

Det är inte en revolutionerande idé, snarare en sammansättning av redan existerande upplägg och kanaler till en enhet. Jag har inget bra namn (kom gärna med förslag!) så arbetsnamnet får bli debattsamtal.

Ta dina smarta, skarpa, debattsugna deltagare och sätt dem i en ring mitt i rummet. Med eller utan bord. En eller flera av dem har ansvar för att driva debatten vidare och agerar på så sätt både som moderator och debattdeltagare. En är utsedd att starta debatten och samma person, eller en annan, att avsluta den. I övrigt är det bara pang på debatt.

Låt publiken flankera debattsamtalet från flera olika håll, så att alla deltagare har människor de kan se i ansiktet och människor bakom ryggen. På så sätt kan alla som debatterar få ansiktsreaktioner ur publiken att skanna av under debattsamtalets gång. Och det upplevs inte lika mycket som ett vi och dem, bara vi.

Publiken, oavsett var den sitter (och här kommer Björn in med sina livesändningstankar), är inbjudna att be om ytterligare förklaringar, att ställa sina egna frågor och annat som bidrar till det intellektuella utbytet som pågår.

Detta går sedan att utveckla i det oändliga.

Jag körde t.ex. en poddpanel på POPINION (Juseks stora kommunikationsdag) – nästan precis med detta upplägg. Hur det blev kan du lyssna på här, för så klart spelade vi in ljudet och la ut det som podd. (Jag bloggade också om 13 framgångsfaktorer för podcasting samt hur du når ut.) Form bär budskap. Fortfarande.

Dagens #retpodd.

I detta specialavsnitt av #retpod har vi använt oss av debattsamtalet som upplägg. Vi som agerande meddebattanter var naturligtvis redan nämnda Björn Falkevik från FKDV som bidrog med tungt genomförandeperspektiv, Martin Palacios med sitt strategiska perspektivKarin Bäcklund från Springtime som förde med sig arrangörens perspektiv, Fredrik Wass från Intellecta Corporate med det journalistiska perspektivet och undertecknad som bidrog med det retoriska, semiotiska och innehållsliga perspektivet.

Vissa av oss slaktade panelformatet medan andra ställde sig positiva. Och nya uppslag på former togs upp. Precis som ett värdefullt debattsamtal ska göra. Själv funderar jag fortfarande på den transparenta case-workshopens utvecklingsmöjligheter som Wass berättade om. Nåväl, jag tänker inte gå händelserna i förväg.

Multiformat.

Javisst. Om du föredrar att titta på oss när vi pratar är det bara att klicka play.

Och vill du läsa mera kommer här några av reaktionerna på debattsamtalet i följande bloggposter.

7 insikter om framtidens paneldebatt.

Är paneldebatten i Almedalen död?

Livesändningar ska inspirera.

Så lyckas du med din Almedalsdebatt.

Tipsar och peppar Camilla

 

Gillade du denna bloggpost? Klicka på hjärtat (okopplat räkneverk) och hjälp mig sedan sprida det till fler!

Gilla Retorikiska på Facebook!Följ Retorikiska på twitter!

Säkerställ att du inte missar något! Gör som närmare tusen andra och skriv upp dig på nyhetsbrevet längst ned på sajten. Har du tur får du ett mejl fullspäckat med retoriska, semiotiska och kommunikationspsykologiska tankar och tips varje månad. (Och jag lovar att din mejl inte kommer att användas för något annat ändamål eller någon annan avsändare.)

 

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.