Card Stacking.

Årets retorikiska julkalender utforskar makt och påverkan. Jag inleder med en överblick av olika sorters propaganda och ser efter om propaganda verkligen fungerar.

Alfred McClung Lee och Elizabeth Briant Lees forskning (1939) vid the Institute for Propaganda Analysis resulterade i en klustring av sju propagandamönster: Name CallingGlittering GeneralityTransfer, Testimonial, Plain Folks, Card Stacking och Bandwagon.

Det här är lucka sex.

Card Stacking.

Card Stacking innebär urval av och nyttjande av fakta, lögner, illustrationer, distraktioner, logiska och ologiska argument för att antingen visa upp produkt/tjänst/idén som det absolut bästa eller den absolut sämsta du någonsin stött på.

Inom retoriken finns synekdohken som också väljer ut en del av verkligheten som sedan får berätta helhetens historia. Nyheter till exempel. Oftast får vi inte hela bilden eller båda sidor av en händelse och styrs därför i våra tankar och känslor kring det vi tar del av.

Politikerna gör naturligtvis detta hela tiden. Journalisterna likaså. Ta bara den senaste veckans diskussioner om PISA-rapporten och det svenska skolresultatet. Detta är inte ett politiskt inlägg, men betänk gärna vem som säger vad och varför. Rapporteras det bara att eller är det någon som förklarar varför det ser ut så här? Hur låter du dig påverkas?

Partiledarna tycker inte bara om att välja de mest positiva aspekterna av sin föreslagna politik när de röstfiskar – de gör tvärtom i debatter. I partiledardebatten inför valet 2010 efter vilken ovanstående bild är tagen haglade påhoppningarna om fusk, lögner och regelrätta förolämpningar mellan partiledarna. En av frågorna då var utanförskapet. Båda sidor ansåg att de hade siffrorna med sig. Statistikern på SCB som SvD talade med vågade dock inte uttala sig huruvida utanförskapet hade ökat eller minskat efter maktskiftet.

En av de bästa filmer jag sett är Tinker Tailor Soldier Spy. Och just filmindustrin är ett mycket handfast exempel på Card Stacking. Alla filmföretag kör i princip uteslutande Card Stacking när de marknadsför filmer.

Du har sett det och förhoppningsvis noterat det. På bioannonserna finns alltid citat från diverse filmkritiker som lovordar filmen.

I Tinker Tailor Soldier Spys fall handlar det om:
”The film event of the Year … A Masterpiece” (Sky Movies).
”A Superior Thriller … Utterly Absorbing” (Empire).
”Stylish and Sophisticated … Gary Oldman is Superb. (Esquire).

Observera punkterna … De har klippt meningen och det är inte alltid bara för att det inte finns mer plats på affischen eller i annonsen. Marknadsföraren har valt ut en del. Kritikern har med all sannolikhet sagt det. Problemet är att de även sagt mer därtill. I USA var det en filmkritiker som blev så trött på detta eviga klippande som ledde associationerna iväg till ett mer positivt håll än vad ursprungstexten i sin helhet anger att hon skrev om det i media istället. Så här sa hon:

”… a recent advertisment for /…/ ”John Grisham’s The Rainmaker” … quoted me as describing The Rainmaker as Francis Ford Coppola’s ”best and sharpest film” … What I had written months before in my review of the movie was, ” ’John Grisham’s The Rainmaker’ is Mr. Coppola’s best and sharpest film in years.” (Maslin, 1998)

Eller ta trailern (förlåt, jag hittar inget bra ord på svenska.). En suggestiv musik bygger en stämning som maxas med hjälp av korta klipp av fasansfulla händelser. Som är på väg att hända.

Lite vanligare är dock att det ser ut som i trailern för Catching Fire, del två i the Hunger Games.Vi får se de häftigaste sekvenserna snabbt fladdra förbi för att förmedla känslan av att här händer det grejer. Det är snabba klipp och catching frases. Bara det häftigaste och bästa från filmen är gott nog. Syftet är att vi ska bli lite omtumlade och uppleva en adrenalinkick. Adrenalinet i sig ökar lusten och då börjar dopaminet flöda vilket är en förutsättning för att det protein som är vårt minne ska produceras. Kommer vi ihåg filmen är det större sannolikhet att vi faktiskt ser den, eller hur?

När du väl börjar analysera vem som säger vad, när och varför tar du kontroll över hur du låter dig påverkas. Sätt igång!

Uppmanar Camilla

Om du gillade det här inlägget – skriv upp dig på mitt nyhetsbrev ”Retorikiskas funderingar” som du finner längst upp i högerspalten.

Gilla Retorikiska på Facebook!Följ Retorikiska på twitter!

2 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published.